evilscat

Sitter här, läser lite bloggar och surrar på facebook & twitter.
Tycker det är lite roligt ändå, människor som alltid trott att
dom har ALLT, bästa killen/tjejen, alla vänner dom behöver, pengar
makt , popularitet osvosv.. you feel me... Nu helt plötsligt,
sitter mer än hälften av dom ensama, klagar på livet, vad dåliga
alla är osv.. när det är dom själva som ställt till det?
skyll er själva säger jag bara, jag tar vara på det jag har,
jag är inte rik, jag har inte 500vänner ,
jag har pengar så jag klarar mig och jag har dom vänner ja har,
och det är dom som jag håller fast vid, dom vänner som faktiskt Hör av sig till mig.
dom vänner som ställer upp efter det jag gjort för dem.
ställer man inte upp själv, finns man inte där, så har man ingen i slutändan.

Man kan inte bara tänka på sig själv hela tiden, man kan inte
bara sitta och gråta över sina problem, luta sig mot andras axlar
och sedan inte lyssna på dem, sedan inte låta dom luta sig mot
din axel.
Man kan inte låna låna låna, bara få och få utan att ge tillbaka.
det fungerar inte så, man ger och tar, av allt.
Så har det alltid varit och så kommer det alltid att vara, bara att inse.
Om ni hela tiden tar, bara tänker på er själva, då kommer ni i slutändan
stå där ensamma, berättar ni inte för era kära att ni bryr er ,
så gör inte dom det heller. OM det nu skulle hända ändå,
då har ni haft JÄÄÄÄVLIGT med tur och då förtjänar inte dom personerna
er.

---

Jag vänder mig mot en specifik person, men ja nämner inga namn ,
vet att många kommer ta åt sig vilketfall som helst & det är bara bra,
tar man åt sig vet man att man gjort fel och då kan man ändra på det!

Jag ser vad du gör, jag hör vad du säger, jag känner vad du tänker..
Du var en vän en gång, vi ställde upp för varandra,
jag ställde upp till 120% , du till knappt 90%....
Jag stannade ändå, fanns där i dem mörkaste tider, berättade varje dag
att du betydde mest för mig, du var den vän som jag kunde luta mig mot,
du var den vän som ja anfötrodde mig till.
Nu när jag ser dig, känner jag bara hat, kan inte förstå hur jag kunnat se dig
som en vän, falskhete spelade över, alla orden tinade sakta bort och smärtan
som fanns där, den försvann.
Jag är så lycklig idag, att det slutade som det gjorde, att vi gick isär som ovänner,
du drog ner mig i skiten, du fick mig att må dåligt, jag mår så jävla bra idag.
även fall ja dras ner ibland, även fall ja inte alltid är på topp, så
mår jag 100% bättre än vad ja gjorde då jag hade dig i mitt liv.

Så nu när det bara dalar neråt för dig, nu när allt blir skit,
nu när du tappar dina vänner och din "sk.styrka" , kan jag inte
göra annat än att le, jag skrattar inombords och känner att
ja gjorde det bästa valet i mitt li, det var svårt, men det var så värt det.
Jag hoppas att du i slutändan sitter där alldeles ensam kvar, att du inte har
någon vid din sida!!!!
ja önskar dig all olycka i världen.

---