evilscat

vill skrika,
vill sparka,
vill gråta,
vill slå,
vill försvinna,
vill inte vara.

det gör ont, alldeles för ont.
jag vet ingenting längre.
vet verkligen inte vad jag ska göra,
vart jag ska ta vägen.
hur klarar sig människor, hur gör man för att orka?
jag vet inte vad jag vill med mitt liv längre.
förstår inte hur allt kunde förändras så snabbt, på så kort tid!!
det är ofattbart..
mitt huvud min kropp & mitt hjärta, dom alla spelar mig ett
elakt spratt.
folk i min omgivning, ingen kan förstå ingen kan se..
jag vill inte att folk ska förstå, vill inte att någon ska se.

jag har alltid varit den starka,den som alltid sagt " det kommer ordna sig", "allting kommer bli bra".
jag är inte den tjejen längre, jag har tappat min styrka,
ge mig den tillbaka. spola tillbaka tiden, låt mig hålla fast
vid mina egna ord !!!
gör dom till handlingar.
jag vill inte ha hjälp, jag vill inte ha uppmärksamhet, jag vill bara ha tillbaka
den som jag en gång var.
vill ha tillbaka mina drömmar , mina visioner.
vart gick allting snett, varför gick det inte så som JAG ville.

hur kan ja ha varit så dum?
hur kan jag ha tagit andra före mig själv.
varför var jag en "sån bra vän".
varför straffas jag nu..
vet att jag inte excisterar , vet att ingen bryr sig, det är bra det är vad jag vill.

ge mig styrka att försvara mig själv . inte ens det orkar jag längre.
att försvinna bort, det är bra, bra för själen, bra för tankarna, bra för kroppen.
men inte fan hjälpte det, det förföljer mig, vart jag än tarvägen..
det kommer alltid att göra det, sålänge som jag lever..
måste klara av detta, måste hitta det jag en gång hade igen..
ställa mig upp, sträcka på mig, få tillbaka krafterna.
jag ska klara det, jag kommer klara det..

jag har sagt det tidigare och nu säger jag det igen.
jag är inte den jag en gång var längre!!!!!!!